"I huvudet på Carol Dweck" - tankar och tips om Mindset 

Mindset- en ny quick-fix-hype-frälsningslära eller ... ?

2015-07-25

Jag har under ett antal år intresserat mig för och försökt använda Carol Dwecks Mindset-teori. För mig startade det i klassrummet som ett sätt att skapa ett motiverande klimat med elever i stort behov av detta men insåg vartefter att alla elever (och vi lärare själva) skulle kunna dra nytta av detta tänkesätt. Begreppet Mindset har sedan under åren dykt upp här och var i den svenska skoldebatten t ex genom inslag i BoB-kursen (distanskursen vid Karlstad universitet) och i diverse forum på nätet. Genom översättningen till svenska av hennes bok Mindset så verkar intresset stiga. Så man kan fråga sig om mindset blir en ny quick-fix-hype-frälsningslära eller om det kan bli ett forskningsbaserat förhållningssätt?

Ibland har, hoppfullt nog, Mindset tagits upp av olika skolföreläsare. Ofta under olika egna namn, typ steg-för-steg, talangteori, skolsmart eller något annat. Natur o Kultur har valt att behålla mindset oöversatt eftersom de inte hittade en vedertagen svensk översättning - än (!) ska väl tilläggas. Statiskt och dynamiskt tänkesätt är den hittills kanske närmaste. Det engelska ordet "mind" är ju i sig ett svåröversatt ord.

Jag träffade Carol Dweck på konferens i Norge 2010 och bjöd i samarbete med James Nottingham över Carol Dweck till Skandinavien för en konferensserie under en vecka i september 2014. Det var i samband med detta besök som vi (jag är medarrangör av TEDxNorrkoping) spelade in nedanstående TEDx-talk i Norrköping. Det "lyftes upp" till det globala TEDnätverket och har nu mer än 3 miljoner visningar:

Kraften i att tro att du kan bli bättre - Carol Dweck -TED

I samband med Dwecks besök diskuterade vi en hel del om vad som händer när teorin ska sjösättas i skolor. Hon delgav ett par erfarenheter som jag hoppas kan vara värda att fundera över:

1. Det uppkommer ganska snart en vilja att testa elevers mindset genom de "enkäter" som används i forskningen. Risken med detta mätande är att det mer eller mindre medvetet innebär en risk att man börjar etikettera elever. OCH det är ingen skillnad på hur du ska berömma eller hur ditt klassrumsklimat ska vara... De som är i ett fixed mindset ska ju, i och med de språk och värderingar som förmedlas i klassen, utvecklas till att utmana sig, anstränga sig och se misstag som ett bevis på att man lär sig något nytt. De som i högre grad är i ett growth mindset bör få höra samma språk och värderingar - så att de stannar i det.

Så man bör fråga sig, som med alla tester, vad ska man ha det till - egentligen?  Det finns en risk att det fungerar som en mer eller mindre omedveten etikett och det har vi väl redan nog av i skolan...? 

Dessutom har det tyvärr visat sig att mindset blivit en ny etikett. Förr kallades elever svaga eller kanske t o m  "lågt begåvade", nu får de i stället en annan stämpel som "bortförklaring" av elevens utveckling: "Hen har ju ett fixed mindset" ...

2. Vi diskuterade även om vinsten i att prata och tänka i termer av "att vara i ett mindset" snarare än att "ha ett visst mindset". En till synes liten detalj som ändå visar på att mindset är något som kan ändras hos en individ - och även visar att en person kan vara i olika mindset beroende på vad det gäller (samma person kan t ex tänka olika om sina förmågor i matematik jämfört med idrott). Och vi vet ju att språket är viktigt. Dweck forskningsresultat visar skillnaden mellan att få berömmet "vad smart du är" till skillnad från "du måste ha jobbat mycket med det här"...

3. Det som enligt Dweck oftast faller bort när lärare försöker tillämpa Mindset i klassrummet är undervisning om hjärnans plasticitet. Lärare tar till sig att använda processberöm i stället för personberöm snabbt (även om det är lättare sagt än gjort tycker jag själv), men att lärande påverkar hjärnan i ett växelspel "glöms" ofta bort.

Om vi missar att synliggöra hjärnans plasticitet, dvs att eleverna och vi själva inte direkt lär oss om att hjärnan förändras när vi kämpar med att lära oss något nytt, så riskerar vi att uppmaningen till eleverna om att anstränga sig blir "tom" och feltolkad. Speciellt om man som elev upplever att man jobbat hårt. Varför ska jag fortsätta slita - när det inte hjälper?? Att kunna koppla detta "misslyckande" (trots ansträngningen) till att det ändå är neuroner som försöker få kontakt - men inte fått det ÄN! - ger en annan motivation att fortsätta. Metaforen "hjärnan är som en muskel" har i detta sammanhang visat sig effektiv vid interventioner som gjorts i samband med Dwecks forskning. Dessutom kan det vara nödvändigt att prata om vilken strategi man använt - och om det kan vara lämpligt att byta. Detta har jag själv funnit vara en bra strategi att använda, inte minst i matematikämnet.

Hoppas att vi kan se mindset som en viktig pusselbit i motivationspusslet och ingen ny "halleluja"-lösning. Den är en intressant teoribit under utveckling som riskerar att falla bort i flödet av alla andra nya intressanta pedagogiska "grepp" och hyper. Och samtidigt bör man vara villig att lägga tiden att gå djupare:

“A lot of teachers are saying ‘yes I have a growth mindset’, without doing the work and without making a journey to deeply understand it and to know how to apply it." (Dweck i School´s week)

Här två relativt nya artiklar om implementeringen (och om hur Dweck uppfattar att forskningen kan misstolkas):

https://www.tes.co.uk/news/school-news/breaking-news/carol-dweck-whole-idea-growth-mindset-say-yes-they-can

http://schoolsweek.co.uk/why-mindset-is-not-a-tool-to-make-children-feel-good/

mvh//Bosse 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)